Nu är man halvvägs till målet är nu i v.20.
Inte klokt vad tiden går fort egentligen. Och magen plutar lite mer för var dag som går nästan.
Fantastisk känsla när vi var på ultra i torsdags, går inte ens att beskriva. Allt blev på något sätt mera verkligt då. Kände även den lilla krabaten där inne då för fösta gången. Nu lever den som en jag vet inte vad, sparkar och har sej mest hela tiden i alla fall så fort jag är still. Men det är ena små snärtar den åstadkommer än så länge:) Igår kväll kände Anders för första gången sparkarna, mysigt!
Emma
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Oh mysigt gumman!
åhh va härligt detlåter. direkt när jag är ledig så kommer jag igen!!
Kram på dig!
joo du tex har 218 eller 281 eller vad det nu var. du kan se det genom att du kickar på "visa hela in profil" eller vad det nu står och rofilviewr eller jaa du kommer hitta nu i alla fall.
Kram på dig!
Hej Emma! Hoppas allt är bra med dig o din mage :) kram/Elin
Skicka en kommentar